Medeon Blogg

"Jag vill gärna se att forskningsresultat gör nytta i samhället"

Lunds universitet får en ny rektor i januari nästa år. Det är Erik Renström som är professor i experimentell endokrinologi, styrelseledamot för Medeon Sciencepark & Incubator samt jurymedlem för Medeonstipendiet. Hur ser han att han i sin nya roll kan bidra ännu mer till att föra ut innovationer från universitetet till samhället?

När Diabetescentrat vid Lunds universitet, LUDC, bildades 2006 fick den då diabetesforskande Erik Renström ansvaret att utveckla innovationsarbetet med det omgivande samhälle. För att klara det måste man förstås ha kännedom om hur akademin fungerar, men relationsbyggande utanför akademin är lika viktig, uppger Erik Renström.

Som forskare kanske steget till rektor för universitetet kan vara långt. Hur var det för dig?

– Startskottet för mig att börja se något intressant i de högre tjänsterna inom akademin kom när jag var biträdande koordinator på Diabetescentrat. När man börjar se saker från ovan blir det tydligare hur man bör agera inom akademin för att uppfylla den roll akademin har i samhället, så steget var inte så långt för mig. Och universitetsverksamheten drivs till inte ringa del med hjälp av skattemedel, och varför gör den det? Svaret är att våra regeringar alltid har sett ett stort värde i akademisk forskning, säger Erik Renström.

Hur kan innovationernas nytta nå fler?

– För ganska länge sedan var det kanske inte ett så strukturerat arbete att få ut forskningsresultaten inom medicin, vilket är det område jag känner till främst. Det byggde helt på personliga kontakter mellan akademiska forskare och personer på läkemedelsbolag, såsom Astra Zeneca i Lund. Detta har sedan strukturerats genom LU Innovation som har som uppgift att stötta forskare att se potentialen i sina upptäckter, ett arbete som har utvecklats fantastiskt under Linus Wiebes ledning, säger Erik Renström.

Hur har innovationsarbetet förbättrats på Lunds universitet?

– Vi har lärt oss att det krävs djup områdeskunskap, det räcker inte med generisk kunskap om exempelvis patent. Forskningen är oftast kopplad till större sjukdomsområden och det vi lärt oss är att det måste finnas en primär, utsedd kontaktpunkt som omgivande samhälle och läkemedelsbolag kan använda.

– Inställningen till innovationer kan skilja sig åt inom universitetet. Inom tekniska och medicinska fakulteten är det ofta naturligt att tänka på forskningsresultat som innovationer som kan göra nytta i samhället. Men det finns även utrymme för andra fakulteter, om de vill. Man kan exempelvis samverka på olika sätt. Jag vill gärna se att detta forskningsresultat kommer ut och gör nytta i samhället, fortsätter Erik Renström.

Vilken roll har Medeon i detta, enligt dig?

– Paraplyorganisationer som Medeon och LU Innovation är väldigt viktiga, inte minst för de mindre forskningsområdena som inte har egna muskler. Dessa organisationer gör ett fantastiskt jobb. Det gäller i hög grad för entreprenörerna att hitta rätt partner och där spelar exempelvis Medeon en viktig roll.

Var tror du Medeon är om fem år?

– Medeon gör i dag väldigt mycket, Ulf som är vd driver många olika utvecklingslinjer för organisationen. De har en slimmad organisation och det finns en gräns för vad de kan orka med. Vi i styrelsen fungerar som bollplank till Ulf och utvärderar tillsammans med honom vilka av hans initiativ Medeon ska satsa på. I allmänhet tror jag man underskattar Medeons betydelse för näringslivet. De skapar ett ekosystem och förtjänar större uppmärksamhet.

Vilken relation har du till Medeonstipendiet?

– Min uppgift är att vaska fram olika kandidater. Därefter håller jag mig från beslutet eftersom jag känner de flesta personerna. Allmänt, när det gäller forskning för att ta fram läkemedel så har vi under en längre tid haft en rörelse mot det vi kallar precisionsmedicin, det vill säga hitta exakt vad som är fel med varje enskild patient och behandla därefter. Vi får allt större förståelse för exempelvis diabetes och kan med tiden förhoppningsvis ha en sådan behandling för sjukdomen. Man rör sig också mot AI, artificiell intelligens, som beslutsstöd. Mycket handlar om hur man paketerar behandlingen. Den blir lite dyrare men det sparar man troligen in eftersom patienten får färre sjuka år.